AJ.

Ibland fattar jag bara inte hur jag lyckas. I förrgår på spinningen så skulle jag sparka till en grej som satt fast vilket resulterade i ett stort blåmärke på baksidan av vaden, bra gjort. Idag när jag var iväg på ännu ett pass råkade clipset som sitter under skon som således sitter fast i pedalen lossna och andra foten vickade till så jag slog upp ett litet hål i huden så det börjar rinna blod ner i skon, skönt.

Men naturligtvis, superkvinna som man alltid blir när något smärtsamt händer och andra ser det så reagerade jag inte varken första eller andra gången utan fortsatte vara lika cool och obrydd som innan. Men liksom, AJ JÄVLAR.

Jag är klumpig, det är nog dags att inse det nu. Jag har fortfarande ett märke kvar på tån sedan jag stukade den mot en kurslitt. bok för 500 jävla spänn. Det var det vi fick ut av varandra, det känns inte helt okej.